romanernas.blogg.se

Om två varma semesterdagar på temat om hur sysslolöshetens tristess skapar hårt klimat människor emellan, då dessa inte längre kan fly sina relationsproblem. Sara, från början från England, och Jaques har med sonen och barnflickan lämnat Paris för sommarstället i Italien. Stället ligger vid en flod, inte så långt bort från havet. I den avskilda semesterbyn bor även Ludi och Gina, samt Diana. När berättelsen börjar är det fruktansvärt varmt, vilket det också kommer förbli berättelsen ut. Jaques går och badar i havet och Sara kommer efter lite senare. Hon föredrar att läsa och är upprörd för att Ludi inför Jaques har förolämpat henne några dagar tidigare. Detta har hon fått reda på i efterhand av Jaques, som enligt henne, verkade hålla med Ludi. Väl på stranden är hon rädd för att simma på djupt vatten. Hennes oro byts ut mot nyfiken när en ung stilig man med motorbåt äntrar stranden. Han bjuder ut dem på en tur i sin båt och får svaret att det får bli imorgon. På väg hem från stranden gör Sara sällskap med Gina och Diana. Sara beklagar sig att hon är rädd för getingar. De passerar en stuga där en avliden minröjares föräldrar samlar ihop sin sons kroppsdelar i en tvållåda de fått av ortens specerihandlare. Vid stugan sitter två tullare som väntar på att det äldre paret skall skriva under dödsattesten. Mannen kommer endast göra detta om frun skriver under och hon vägrar. Specerihandlaren håller dem sällskap då hans egen fru tog livet av sig efter tjugo års äktenskap. Paret har nu suttit här ett par dagar och det är Gina, till Ludis förtret, som förser dem med mat. Lite senare på eftermiddagen badar sällskapet, och mannen med motorbåten, på stranden tvärs över floden. Här finns en dansbana men som nu inte anordnar dans då kommunen utlyst sorg på grund av minröjaren som sprängts i luften. Skämtsamt bestämmer man sig för att nästa dag stjäla mannens båt och ta en kvällstur i den. När man är tillbaka uppstår gräl mellan Sara och barnflickan. Barnflickan har stämt träff med en av tullarna och vill inte ta hand om pojken varför Sara avskedar henne. Dessutom kommer aldrig barnflickan ihåg att öppna fönstret när pojken skall sova. På grund av barnflickans gråt görs dock kompromissen att hon kan arbeta kvar tills hon hittar något annat. Man äter mat på ortens hotell. Alla tycker illa om maten och drar slutsatsen att det är brist på konkurrens som gör att verksamheten inte slår igen. Efteråt spelas det boule. Sara går efter ett tag hem för att avlösa barnflickan. Mannen med motorbåten gör henne sällskap. Innan Jaques kommer hem har de samlag.

Under berättelsens andra dag tar mannen med motorbåten ut sällskapet på två båtfärder – före samt efter lunch – mellan vilka, delar av sällskapet hinner besöka den döda minröjarens vakande föräldrar. Under första båtturen närmar sig mannen med båten Sara då man slagit till vid en strand. Han vill gärna ha samlag med henne en gång till och njöt under gårdagskvällen. Mot kvällen äter man åter på hotellet. Det har nu kommit en präst som vill få minröjarens föräldrar att skriva under attesten. Ludi får ett utbrott på en kypare för att maten är dålig. Även hans och Ginas gräl om att åka till Amerika, vilket Gina inte vill, dras upp. När man frågar mannen med motorbåten om han efteråt vill spela boule med dem svarar han nej. Imorgon skall han ge sig av till sin fru och han har ett ärende till andra sidan floden där nu dansbanan öppnat igen. Det blir därför inget av att stjäla hans båt.

Boken avslutas med att Sara går hem från boulepartiet innan det börjat. Jaques kommer efter och vill få med henne till hotellet för en drink. Istället får hon sällskap av Ludi som försöker släta över att han förolämpat henne inför Jaques. När Sara berättar att Jaques vill åka till Tarquinia några dagar och titta på hästarna svarar Ludi att han faktiskt skulle kunna tänka sig att lämna orten. Guiderna där är dåliga och utan honom skulle Sara och Jaques inte få se några hästar. När Sara är hemma för att avlösa barnflickan som skall till dansstället på andra floden har hon somnat. Medan barnflickan skyndar sig att göra sig fin berättar Sara att minröjarens föräldrar äntligen skrivit under attesten.

* * *

Rik på personliga pronomen. Kortare styckens vävs samman till längre. Viktiga händelser beskrivs inte i realtid utan redogörs retroaktivt för i efterföljande kapitel (Sara och mannen med motorbåtens samlag). Pojken tituleras endast: pojken, barnet eller kott och gott han. Mannen med motorbåten presenteras sig själv som Jean, men tituleras i övrigt som mannen av berättarjag samt övriga karaktärer. Minröjaren och hans föräldrar namnges inte.

Vad Ludi sagt till Jaques när han förolämpade Sara förtäljer aldrig historien.