V. 15 Gäst hos verkligeten
En självbiografisk roman som beskriver hur författaren under sin barndom bryter med sina föräldrars tro och utvecklar dödsångesten som kommer att följa honom genom livet.
Anders födds in i ett läsande hem. Familjen bor på övervåningen i en tvåa ovanför ortens tågstation. I fastigheten finns en restaurang. Under uppväxten växer en dödsångest hos Anders. Han blir en dag rädd för att hans pappa skall dö och springer till pappans arbetsplats för att försäkra sig om att pappan är vid liv. Vid ett annat tillfälle möter Anders traktens vedhuggare som berättar att Anders familj hade dött under vintrarna i fall det inte vore för veden vedhuggaren huggit.
Vid ett tillfälle hör Anders utanför ett fönster hur hans föräldrar pratar om att någon skall dö. Anders fruktar att de pratar om honom. Senare visar det sig att det är mormodern. När mormodern ligger för döden besöker Anders henne med sina syskon. Efter begravningen läggs kistlocket på innan Anders hunnit ta farväl. Nu gråter även han. På begravningskaffet förundras han över den festliga maten och dukningen. Senare på kvällen ser han hur hans morfar läser bön innan han lägger sig.
I tonåren börjar Anders stryka omkring i orten med jämnåriga. De befinner sig även en hel del tid i staden. Efter att ha besökt ett möte i Frälsningsarmén känner Anders sig så pass äcklad att han lämnar tron för gott. Han bryter inte bara med sina föräldrar utan även med sina vänner och en flicka han förälskat sig i.
Mestadels dåtid med inslag av presens. Berättarjaget kommenterar händelserna. Språket är målande och miljöbeskrivningarna omfattande. Som en röd tråd löper genom romanen rädslan för konsekvenserna att bryta med kollektivet och dess doktriner.
