romanernas.blogg.se

Om ett tillsynes perfekt äktenskap som under ytan krackelerar; skilsmässa tas ut först när barnen är vuxna.

Viri (Vladimir) och Nedra bor utmed Hudson floden utanför New York. De har två döttrar. Franco och Danny. En hund som heter Hadji, en häst som heter Ursula och en sköldpadda. Viri försörjer sig som arkitekt och Viri är hemmafru. De lever ett påkostat men händelsefullt medelklassliv som de upplever som tomt. Viri drömmer om att bli en ny Gaudi. Något han innerst inne vet aldrig kommer ske. För att bryta tristessen inleder han en affär med arbetskamraten Kaya. De träffas i Kayas våning som Viri har nyckel till. När affären tar slut blir han förkrossad och får kallsvettningar och hjärtklappning då han ser henne som hastigast flera år senare. Nedra inleder en affär med en bekant till familjen: ungkarlen Jivan som Nedra och Viri firar jul med. Jivan är tillskillnad från Viri väldigt brysk mot henne. Viri nämner hela tiden för sina bekanta att hon vill skiljas. Hon älskar Viri, har inget emot honom, ser honom som en bra far, men upplever att äktenskapet kväver henne. När hon berättat för samtliga bekanta har hon fortfarande inte berättat för Viri hur hon känner. När barnen kommit upp i tonåren dör Nedras pappa. Han har legat på sjukhus i flera dagar utan att ha kontaktat någon släkting. Cancern har utan förvarning spritt sig och plötsligt visar det sig att han inte har långt kvar. När läkaren ringer till Nedra kommer hon omgående. Hon möter en döende människa som inte har ett enda kort eller blomma på sängbordet. Medan pappan går bort bor hon i hans lägenhet. När hon efteråt åker till London på semester med Viri skickar hon ett kärleksbrev till Andre, en poet som hon lärt känna genom sin tidigare älskare Jivan. Kort efter hemkomsten skiljer sig Nedra från Viri. Hon bor en kort tid i en bekants ateljé innan hon flyttar in i en lägenhet på Manhattan.  Franca har sedan länge bott hemifrån och Danny har gift sig med sin förste pojkväns bor. Viri säljer huset och åker till Italien där han träffar den åtskilligt yngre Lia som han gifter om sig med. I New York märker Nedra hur hon minns sämre. Hon undrar vart livet tog vägen och ångrar att hon inte skrivit dagboken och samlat på minnen. Den enda kontakten hon har med sitt tidigare liv är barnen. Nedra dör i tidiga femtioårsåldern på samma sätt som sin far. På begravningen närvarar endast Franca, Danny med sina två barn och den nära väninnan Eve. Lite senare återvänder Viri till New York. Han söker upp platsen där han en gång bodde med sin familj. Han betraktar trädkojan där barnen en gång lekte. Han minns hästen och hunden. Inget är sig likt från livet han en gång hade. I huset han en gång ägde bor numera inga människor. Bredvid honom prasslar det bland löven. Det är barnens gamla sköldpadda som blivit förvildad och lever i skogsdungen. Viri plockar upp den och den drar in sig i skalet. Han noterar att den är förändrad. När han satt ned den går han till bryggan. Han känner hur han äntligen är redo för livet. Men kommer samtidigt på att han hela tiden varit redo, men inte valt att möta sin egen längtan för att hans barn varit beroende av honom.

Historien visar att den starkaste kärleken till en annan människa är kärleken till barnen. Nedra väntar med att skiljas tills barnen är vuxna. Viri omfamnar sin längtan till livet först när Franco och Danny klarar sig själva. Francas och Dannys barndom skildras som alldaglig, stundtals lycklig, något som kan tolkas som att författaren utrycker ett gillande mot att hålla ihop ett olyckligt tills barnen är vuxna. Nedra och Viri bryter aldrig med barnen. Hon träffar dem regelbundet efter skilsmässan. Viri träffar dem ofta innan han åker till Italien. Det första han gör när han är tillbaka från Italien är att åka till området där familjen en gång bodde. Trots rädslan för att bli igenkänd. Längtan att få titta på trädkojan och minnas hur flickorna lekte i dungen är större.

Språket är vackert, omsorgsfullt och stämningsskapande. Stundtals korta meningar och inga svåra ord. Svensk översättning av Caj Lundgren.